löwe
dagen började med att jag sov för länge, igen... eller egentligen så har jag ju sovit för kort eftersom jag lägger mig så sent. Tittade in till sonen och märkte att där hade det blivit blött i sängen under natten, det var ett tag sen nu men den här gången var det rejält vått. Så det var bara till att duscha av honom och riva ur sängkläder och gosedjur och in i tvättmaskinen.
Som tur var vaknade sambon också och klev upp och gjorde frukost åt oss så jag inte blev ännu senare.
Jag jobbade bara fyra timmar idag och det är inte för att det är skärtorsdag och vi skulle jobba någon slags halvdag, nej nej, Eniro har öppet alla dagar, dygnet runt. Det är inte som på vissa affärer där det står öppet ALLA dagar 8-22 och så kommer man en julafton kl 21 och inte har de öppet, nej nej, men det har vi. Fast vi har dåligt med mjölk och sånt förstås men kan ta reda på vart det finns istället :-)
Ja var var jag... jo, jag har haft vård av barn på eftermiddagen för sonen blev kallad till sjukhuset för att få kolla upp sin näsa och så är det så knäppt på Försäkringskassan att man inte kan ta ut vård av barn 3 timmar, inte vad jag kunde hitta i alla fall. så det fick bli en halvdag.
Jag fick ett samtal precis innan vi åkte till sjukhuset att jag kunde få en tid redan i nästa vecka på Endokrinmottagningen för de fått ett återbud. Det var på min lediga dag så det var ju väldigt bra att slippa strula med arbetstiden!
MEN, som Tony brukar säga, är jag konstig som tycker att det är jobbigt att det går så fort allting med prover och sjukdomsbesked och besök, och samtidigt tycker att det är skönt att det går så fort med prover och sjukdomsbesked och besök....
Något konstigt hände mig när vi gick från sjukhusparkeringen och upp till entren (vi hade ju bråttom som vanligt) så kände jag hur jag fick nästan svårt att andas, det kändes tungt över bröstkorgen. Sen åkte vi upp i hissen och på väg från hissen till barnklinikens reception så kände jag hur allting blev som snett, mitt huvud svävade bredvid mig. Sambon försökte lugna mig med att det säkert beror på medicinerna och att jag jagade upp mig, men det var läskigt fast jag förstår att det är de som kanske ställer till det.
Vi hade en tysk läkare som sa att hon inte var så bra på svenska, men det tyckte då jag. Men jag fick användning av mina tyskastudier från högstadiet och gymnasiet när hon sa att sonen skulle gapa som en löwe och han såg ut som ett frågetecken, mamma ryckte in och tolkade att gapa som ett lejon, så att både son och läkare blev glada och nöjda :-) ja, jag är en messerschmidt :-)
Var en sväng till ica maxi efter sjukhuset men vi vände på parkeringen för jag kände att jag skulle inte klara av att gå in där, det var ju hur mycket bilar som helst och vi skulle inte ha något särskilt egentligen så vi vände hemåt. Vi var lata idag och köpte hem mat från pizzerian där vi bor, sonen åt knappt något av det för pastan var i olika färger...
det kan ju vara äckligt...
Jag var också iväg ikväll till Vuxenskolan för att gå på anhörigträff men det var bara jag som kom så då åkte jag till Willys och shoppade lite istället, blev mest olika drycker utan att jag tänkte på det , inte förrän jag stod i kassan och la upp grejerna på bandet och blev full i skratt. Man säger "handla aldrig hungrig" men man kan nog säga "handla aldrig törstig" också för jag var torr som en öken i munnen, halsade direkt ur en flaska när jag kom till bilen så jag inte skulle riskera att köra ner i Gavleån för att dricka vatten(?!) på vägen hem :-)
Som tur var vaknade sambon också och klev upp och gjorde frukost åt oss så jag inte blev ännu senare.
Jag jobbade bara fyra timmar idag och det är inte för att det är skärtorsdag och vi skulle jobba någon slags halvdag, nej nej, Eniro har öppet alla dagar, dygnet runt. Det är inte som på vissa affärer där det står öppet ALLA dagar 8-22 och så kommer man en julafton kl 21 och inte har de öppet, nej nej, men det har vi. Fast vi har dåligt med mjölk och sånt förstås men kan ta reda på vart det finns istället :-)
Ja var var jag... jo, jag har haft vård av barn på eftermiddagen för sonen blev kallad till sjukhuset för att få kolla upp sin näsa och så är det så knäppt på Försäkringskassan att man inte kan ta ut vård av barn 3 timmar, inte vad jag kunde hitta i alla fall. så det fick bli en halvdag.
Jag fick ett samtal precis innan vi åkte till sjukhuset att jag kunde få en tid redan i nästa vecka på Endokrinmottagningen för de fått ett återbud. Det var på min lediga dag så det var ju väldigt bra att slippa strula med arbetstiden!
MEN, som Tony brukar säga, är jag konstig som tycker att det är jobbigt att det går så fort allting med prover och sjukdomsbesked och besök, och samtidigt tycker att det är skönt att det går så fort med prover och sjukdomsbesked och besök....
Något konstigt hände mig när vi gick från sjukhusparkeringen och upp till entren (vi hade ju bråttom som vanligt) så kände jag hur jag fick nästan svårt att andas, det kändes tungt över bröstkorgen. Sen åkte vi upp i hissen och på väg från hissen till barnklinikens reception så kände jag hur allting blev som snett, mitt huvud svävade bredvid mig. Sambon försökte lugna mig med att det säkert beror på medicinerna och att jag jagade upp mig, men det var läskigt fast jag förstår att det är de som kanske ställer till det.
Vi hade en tysk läkare som sa att hon inte var så bra på svenska, men det tyckte då jag. Men jag fick användning av mina tyskastudier från högstadiet och gymnasiet när hon sa att sonen skulle gapa som en löwe och han såg ut som ett frågetecken, mamma ryckte in och tolkade att gapa som ett lejon, så att både son och läkare blev glada och nöjda :-) ja, jag är en messerschmidt :-)
Var en sväng till ica maxi efter sjukhuset men vi vände på parkeringen för jag kände att jag skulle inte klara av att gå in där, det var ju hur mycket bilar som helst och vi skulle inte ha något särskilt egentligen så vi vände hemåt. Vi var lata idag och köpte hem mat från pizzerian där vi bor, sonen åt knappt något av det för pastan var i olika färger...
det kan ju vara äckligt...
Jag var också iväg ikväll till Vuxenskolan för att gå på anhörigträff men det var bara jag som kom så då åkte jag till Willys och shoppade lite istället, blev mest olika drycker utan att jag tänkte på det , inte förrän jag stod i kassan och la upp grejerna på bandet och blev full i skratt. Man säger "handla aldrig hungrig" men man kan nog säga "handla aldrig törstig" också för jag var torr som en öken i munnen, halsade direkt ur en flaska när jag kom till bilen så jag inte skulle riskera att köra ner i Gavleån för att dricka vatten(?!) på vägen hem :-)
Kommentarer
Trackback
